Ultralöpning, är det något för dig. Vi har flera medlemmar i föreningen som springer längre distanser än 42195 meter. När distansen är längre än den sträckan så räknas den som en Ultralång distans. Om du är intresserad av längre distanser och vill fördjupa dig så kan du via vår Facebookgrupp komma i kontakt med t.ex. dessa personer som alla har testat på olika Ultradistanser.

Andreas Fredriksson alias Andreas Trail

Vad fick dig att börja med Ultradistanser?

Lusten att färdas långt i vår natur till fots & viljan att se vad kroppen klarar av & hur den reagerar efter många timmar i arbete.

Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?

Att kunna vara ute & njuta av vår natur i många timmar utan att känna att kroppen begränsar mig. Även att man lär sig mycket om sig själv & andra efter många timmar på stigarna. Lugnet som infinner sig under en heldag i rörelse.

Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?

Bästa upplevelserna är oftast under långa dagar på Sörmlandsleden i gott sällskap men jag gillar också när det är riktigt grisigt som på Österlen lillultra med 2 grader & snöstorm i 5 mil. Som lite av en nybörjare i ultrasammanhang hoppas jag att jag har de största upplevelserna framför mig.

Acke Pöldme Scott

Vad fick dig att börja med Ultradistanser?

Jag började med ultra för att det kändes äventyrligt och utmanande på samma gång. Det är en hobby som passar bra ihop med familjen men ändå tillräckligt äventyrligt för att vara lite galet=)

Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?
Jag ser väldigt många olika delar som jag tycker väldigt mycket om; planeringen inför lopp, titta på höjdprofiler, lägga upp tempoplan, tänka ut vad man ska äta/dricka och när man ska göra det. För att sen springa loppet och vad som helst kan hända och man får improvisera.
Jag älskar känslan som infinner sig en bit in i loppet. Det kan tex. vara att jag hållit mig i rörelse i 10-12 timmar och börjar "dippa" i energi. Då brukar jag påminna mig själv att "nu är jag där jag vill vara" och njuter på ett speciellt sätt. =)

Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?

Att stå på startlinjen och även gå i mål på UTMB var häftigt. Ett bergslopp som går ett varv runt Mt. Blanc över 17 mil och 10.000 höjdmeter!

Niklas Holmström hittar du här www.livsnjutarbloggen.se

Vad fick dig att börja med Ultradistanser?

Jag har nog alltid varit svag för det extrema, oavsett vad jag sysslat med. Jag har sedan barnsben varit aktiv och sprang mina första långpass på 10-13 km i skogarna på Järvafältet när jag var 13 år. Men det var först när jag började springa dedikerat 2009 som de längre distanserna lockade och jag sprang min första ultra på 50km 2011 och hoppade liksom över marathondistansen. Sedan har det rullat på med längre och längre distanser, över en eller flera dagar, på markerade stigar eller med karta och kompass, tävlingar liksom egna äventyr. Men jag har sedan tonåren varit ute på långa vandringsstrapatser i bland annat svenska fjällen men även utomlands, så att vara ute långa dagar i sträck är ju inget nytt. För mig är naturupplevelsen det primära medan mina ben bara är transportmedel.

Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?

Jag tänker sällan i termer som ultra eller distans. För mig har det alltid varit viktigast att få vara ute länge, inte på asfalt utan i naturen, skog i allmänhet men berg i synnerhet. Det gäller i lika hög grad på alla mina springpass och då särskilt långpassen, som det normalt blir en gång i veckan. Ett långpass på Sörmlandsleden i 5-6 timmar är som ett meditativt skogsbad, alltid lika skönt oavsett årstid. Sedan är det förstås kul att springa någon tävling då och då och kunna pressa och kliva ut ur komfortzonen. Jag betalar knappast 800 spänn för att såsa runt på en stig. En trevlig aspekt med ultratävlingar är förstås att träffa likasinnade och det är ändå en särskild kultur där de flesta månar om varandra och där var och en sätter upp sina egna mål. För mig är det en livsstil och tävlingar är bara en krydda i det stora hela.

Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?

Jag brukar aldrig jämföra lopp med varandra för även om det kan gälla samma lopp är förutsättningarna, dagsformen och vädret sällan desamma. Inget lopp är det andra likt. Men visst är det väl så att jag har en förkärlek till de engelska bergen och tänker då främst på Lake District och Wales: 3-5-dagarstävlingar med karta och kompass, klassiska Bob Graham Round eller bara egna små äventyr bland bergskammar, stup och undersköna dalgångar, brutalt och dramatiskt där vädret kan växla på nolltid. Man är utsatt och sårbar, men det är så underbart enkelt och avskalat.