Ultralöpning, är det något för dig. Vi har flera medlemmar i föreningen som springer längre distanser än 42195 meter. När distansen är längre än den sträckan så räknas den som en Ultralång distans. Om du är intresserad av längre distanser och vill fördjupa dig så kan du via vår Facebookgrupp komma i kontakt med t.ex. dessa personer som alla har testat på olika Ultradistanser.
Andreas Fredriksson alias Andreas Trail
Vad fick dig att börja med Ultradistanser?
Lusten att färdas långt i vår natur till fots & viljan att se vad kroppen klarar av & hur den reagerar efter många timmar i arbete.
Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?
Att kunna vara ute & njuta av vår natur i många timmar utan att känna att kroppen begränsar mig. Även att man lär sig mycket om sig själv & andra efter många timmar på stigarna. Lugnet som infinner sig under en heldag i rörelse.
Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?
Bästa upplevelserna är oftast under långa dagar på Sörmlandsleden i gott sällskap men jag gillar också när det är riktigt grisigt som på Österlen lillultra med 2 grader & snöstorm i 5 mil. Som lite av en nybörjare i ultrasammanhang hoppas jag att jag har de största upplevelserna framför mig.
Acke Pöldme Scott
Vad fick dig att börja med Ultradistanser?
Jag började med ultra för att det kändes äventyrligt och utmanande på samma gång. Det är en hobby som passar bra ihop med familjen men ändå tillräckligt äventyrligt för att vara lite galet=)
Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?
Jag ser väldigt många olika delar som jag tycker väldigt mycket om; planeringen inför lopp, titta på höjdprofiler, lägga upp tempoplan, tänka ut vad man ska äta/dricka och när man ska göra det. För att sen springa loppet och vad som helst kan hända och man får improvisera.
Jag älskar känslan som infinner sig en bit in i loppet. Det kan tex. vara att jag hållit mig i rörelse i 10-12 timmar och börjar "dippa" i energi. Då brukar jag påminna mig själv att "nu är jag där jag vill vara" och njuter på ett speciellt sätt. =)
Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?
Att stå på startlinjen och även gå i mål på UTMB var häftigt. Ett bergslopp som går ett varv runt Mt. Blanc över 17 mil och 10.000 höjdmeter!
Catarina Andersson
Vad fick dig att börja med Ultradistanser?
Att jag började springa var egentligen inte alls planerat.. Kunde ju inte ens.
Jag åkte skidor, och sprang kortare distanser lite orientering. Längre var i princip omöjligt p.g.a. ryggen.Kom i kontakt med trailklubben via träningsvänner och klubböverstigande träningar.
Tänkte att jag nog inte platsade där, men det där med stiglöpning utan särskilda krav på fart lät trevligt tyckte jag.Så jag började knata runt på stigar.
Började även klara längre distanser, successivt ökades turerna tills jag kom till 2,5 mil. Då brakade ryggen igen. (början på maj) Det hade blivit lite för tufft, lite för tuff utförslöpning. Diskbråck igen. Röntgen, och funderingar på alternativ. Det blev varken kortison eller OP. Rehab med stavgång i backe. Efter ett par veckor kunde jag ta några löpsteg blandat med gång. Ökade på några km.
1 Juli var jag anmäld till Silverleden men skam den som ger sig. Veckan innan Silverleden var jag uppe i 4 mil, aldrig tagit mig så långt tidigare. Dock inte utan en rejäl vurpa då benet kilades fast i spång på Sörmlandsleden. Blått och svullet men inget brutet. Ställde upp i Silverleden. Valde att köra 36 km med nära 1000 hm. I samband med detta lopp lärde jag känna Niklas och fick höra om hans bok ”Springa Sörmlandsleden”. Köpte den med en gång! Så coolt att han hade skrivit en bok och om ett ämne som intresserade. Fick mycket inspiration av det och fortsatte min resa på sörmländska stigar. Lärde känna flera av ultralöparna i trailklubben och fascinerades över hur det är möjligt att klara så långa distanser.
Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?
Nyckel var tydligen att ta det lugnt. Gå och springa omväxlande. Det verkade ju plötsligt görbart. Att vara igång länge, var jag inte främmande inför med min bakgrund som skidåkare/långloppsåkare. Dessutom så grymt härligt att vara ute i naturen.
Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?
Flera lopp har det blivit sedan starten men svårt att jämföra dem eftersom alla gett mig olika former av upplevelse. Även när allt går fel som i Frankrike, när man sjuk och totalt nerkyld måste vända mellan checkpoints, ringa nödnumret och få hjälp nedför berget. Även då gav det erfarenhet och revanschlust inför framtida lopp.
Louise Furubom
Vad fick dig att börja med Ultradistanser?
Efter att ha klarat av maraton, vilket länge var mitt mål, kände jag att jag inte var klar där. Tycker mycket om att vara ute i skogen och på vägarna och se nya platser och ju längre distanser man springer, desto längre tid får man vara ute och desto mer får man uppleva och till slut har man gjort en ultra!
Vad är det bästa med att springa Ultradistanser?
För mig är det att få vara ute i naturen, länge, och utmana kroppens gränser. Trevliga människor finns det också gott om!
Vilket Ultralopp eller Ultradistans har gett dig störst upplevelse?
Jag gjorde min ultradebut under 2018 och under det året blev det tre ultror (kan man skriva så?): Blacksmith Ultra (BSM), Åre fjällmaraton (43 km) och Kullamannens Dubbeldöden och alla var upplevelserika på på sina sätt: BSM för att kroppen var så fräsch. Åre för att kroppen var allt annat än fräsch men naturupplevelsen och huvudet gjorde att det gav mersmak. Dubbeldöden för att det var så vackert och var en härlig träningsresa med ETK. Men också för att tröttheten och mörkret under andra varvet satte igång en hel del tankeverksamhet liknande ”varför gör jag det här”? Just där och då kom jag ungefär fram till att jag tycker det är fantastiskt härligt att uppleva naturen löpandes på små stigar och i obanad terräng, men att det fortsättningsvis får bli turer som kan klaras av i dagsljus. Men så här i efterhand så var mörkret och tankemonstren ganska så häftiga upplevelser de med..
Sammanfattningsvis så har alla lopp på olika sätt gett mig upplevelser som gör att jag vill fortsätta att springa långt, upptäcka nya platser och utmana kroppen och knoppen. Nästa utmaning blir dock en helt annan, nämligen att komma tillbaka till löpningen efter att ha fött mitt första barn.